10.06.2019
Nya projekt beviljade i Botnia-Atlantica

Vid Botnia-Atlanticas styrkommittémöte som ägde rum i Oslo den 27 maj prioriterades sex nya projekt till ett totalt värde av 5 649 411€.

New Space Digital Economy Innovation Center (KvarkenSpaceEco)

Total budget 1 860 005 € varav Botnia-Atlantica finansierar 1 116 002 €

Projektet ska verkställa en struktur för ekonomisk utveckling inom rymdindustrin. Det planerade kompetenscentrets främsta mål är att stödja regionala företag i att utveckla sina möjligheter att delta i affärsverksamhet i den nya rymdekonomin och kommersialisera existerande rymddata. Förhållanden har utvecklats inom rymdindustrin som tillåter att mycket billigare processer implementeras i rymden jämfört med tidigare. För att hjälpa regionen att ta en andel i dessa nya ekonomiska aktiviteter kommer centret att säkra en förståelse för den senaste tekniken, samt förmågan att genomföra och använda dem. Centret kommer att dela med sig av kunskap och genomföra demonstrationsprojekt för att få de regionala företagen till den nivå som krävs för att självständigt hantera sina egna rymdsamhörande affärsverksamheter. Centret ska samarbeta med de regionala utbildningssystemen och utvecklingsföretagen samt främja kompetenser som är nödvändiga för att bygga upp och upprätthålla en arbetsstyrka.

Partnerskap: Vasa universitet, Yrkeshögskolan Novia, Aalto-universitetet, Åbo Akademi, Hanken Svenska Handelshögskolan, Vasa yrkeshögskola, Institutet för rymdfysik i Umeå, Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå universitet

 

Botnia Näring i Kretslopp - Ett strategiskt biogaskluster för att främja biogasproduktion i Botnia-Atlanticaregionen


Total budget 933 681 €, varav Botnia-Atlantica finansierar 560 208 €

Syftet är att utvärdera och testa innovativa lösningar för att förädla rötrest från biogasproduktion till en kommersiell gödselprodukt. Projektet kommer inom programområdets biogaskluster att analysera och lösa bakomliggande problem tillsammans med målgrupperna. Projektets förväntade resultat är att nya innovativa lösningar har prövats och fungerande lösningar har implementerats. Detta resulterar i första hand i en ökad konkurrenskraft hos biogasproducenter i programområdet. Dessutom möjliggör utvecklingen av en kommersiell gödselprodukt att biogasproduktionen kan ökas inom programområdet på ett ansvarsfullt sätt. För att lyckas behöver kommersialiseringsgraden öka och acceptansen för rötrest som råvara öka. Med ökade produktionsvolymer kan biogasen förvätskas till LBG och användas till tung trafik och sjöfart t.ex. den nya Kvarkenfärjan.

Partnerskap: Stormossen Oy, Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi/Yrkeshögskolan Novia, Biofuel Region Bfr AB, Sveriges lantbruksuniversitet.

 

KLIVA – Vattenbalans, ekosystemtjänster och metalltransport i ett klimat i förändring


Total budget 1 836 420 €, varav Botnia-Atlantica finansierar 1 101 852 €

Kärnan i projektet KLIVA är att öka beredskapen inom de areella näringarna för situationer då vattenbalansen påverkas negativt av klimatförändringar samt öka förståelsen för vattenbalans och ekosystemtjänster i ett avrinningsområdesperspektiv. Enligt de övergripande prognoser som uppgjorts för klimatförändringens effekter kan man dra slutsatsen att Österbotten och Västerbotten med stor sannolikhet allt oftare kommer att drabbas av vattenbrist och torka på grund av regnfattiga och varma somrar, men också av skyfall och översvämningar då stora mängder nederbörd kommer på en kort tid. Både översvämningar och torka kan påverka de areella näringarna negativt med minskad produktion av råvara och livsmedel som följd. Inom projektet kommer man att ta fram regionalt och lokalt förankrade modeller och underlag av hur vattenbalansen påverkas i ett förändrat klimat, och därmed skapa en beredskap inom jord- och skogsbruket inför extrema väderfenomen.

Då klimatförändringar skapar ändrade förhållanden i samhället, och då mål för miljökvalitet och produktion kan innebära motstående intressen, uppstår lätt konflikter mellan olika intressegrupper. Inom projektet KLIVA kommer man att testa en nyskapande modell för hur man kan utveckla en mer inkluderande och kommunikativ dialog och planering i markanvändningsfrågor. Genom att inkludera de areella näringarnas representanter och även allmänheten vill man förebygga och minska konflikter som kan uppstå då olika verksamheter ställs emot varandra.

Projektet har två huvudsakliga målsättningar: Den första är att utifrån ett avrinningsområdesperspektiv skapa modeller för hur vattenbalansen i landskapet och urlakningen av metaller från sura sulfatjordar påverkas av klimatförändringar. Den andra målsättningen är att utveckla och testa kommunikationsmodeller och -material utgående från begreppet ekosystemtjänster. Målsättningarna bidrar till en ökad förståelse i samhället för olika nyttor (ekosystemstjänster) kopplade till vatten som människans välfärd är beroende av, samt en ökad resiliens mot klimatförändringens effekter.

Partnerskap: NTM-centralen i Södra Österbotten, Länsstyrelsen Västerbotten, Linnéuniversitetet, Åbo Akademi, Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU), Geologiska forskningscentralen (GTK), Skogsstyrelsen, Finlands skogscentral, Finlands miljöcentral (SYKE)

 

Bärkraft


Total budget Sverige 907 367 €, varav Botnia-Atlantica finansierar 544 419 €. Budget Norge 614 827 €

Projektet Bärkraft ska bidra till att utveckla ett mer hållbart näringsliv i de deltagande regionerna, med speciellt fokus på besöksnäringen. Projektet skall bidra till en ökad kunskapsnivå kring vad hållbar utveckling innebär. Teman som natur, miljö- och klimatpåverkan, samspelet mellan näringsliv och lokalsamhälle och näringens ekonomiska mervärde kommer att vara centrala. Ytterligare ska destinationsorganisationerna och de delaktiga parterna vid projektslut ha god kompetens om jämställdhet som implementeras i den dagliga verksamheten.

Projektets målsättning är att producera medvetna företag med en handlingsplan för en egen hållbar utveckling. Målsättningen är 54 st deltagande företag och 20 nya produkter paket som är säljbara, samt förstärkta nätverk och nya samarbeten. Ytterligare kommer projektet att resultera i kompetenshöjning hos näringsliv, politiker och kommuner, stärkta destinationsorganisationer, samt att värdskaps och hållbarhetscoacher har utbildats och finns kvar i regionen efter projektslut.

Projektet kommer att bidra till att öka kunskapsnivån i regionen kring vad hållbar turismutveckling innebär, och på längre sikt kommer projektet att bidra till att regionen blir ett verkligt och trovärdigt hållbart resmål. Projektets insatser kommer att stärka regionernas och företagens konkurrenskraft, värdeskapande och sysselsättning. Nya affärskoncept och arbetsstrukturer är inarbetade för att möjliggöra långsiktig utveckling av hållbara destinationer tillsammans med myndigheter, föreningar, företag, lokalbefolkning, kommun. Projektet har genom ett gränsöverskridande perspektiv fördjupat samarbetet och lärandet mellan destinationerna, länderna, myndigheterna och företagen som gett ett stort mervärde. Samarbetet över gränsen skapar en större kritisk massa som öppnar upp för nya möjligheter som man inte skulle uppnå i samma utsträckning om man agerat var och en för sig. Genom projektet skapas mer kunskap och utveckling på betydligt kortare tid än om de tre destinationerna arbetat var för sig.

Partnerskap: Visit Hemavan Tärnaby AB, Gold of Lapland ekonomisk förening, Helgeland Reiseliv

 

Cirkulär plastekonomi i MidtSkandia


Total budget Sverige 21 938 €, varav Botnia-Atlantica finansierar 13 163 €, Budget Norge 18 875 €

Projektet är en förstudie med syfte att slutligt formulera och definiera en projektidé kring cirkulär plastekonomi för att bidra till utvecklad och ökad återvinning av plast.

Partnerskap: Mittskandia, Länsstyrelsen Västerbotten, Rana Utviklingsellskap

 

Det öst-västliga stråket


Total budget 90 000 €, varav Botnia-Atlantica finansierar 45 000 €

Det huvudsakliga målet är att skapa förutsättningar för ett utökat utbyte mellan länderna i programområdet genom att regionen ska kunna ta del av nationella och europeiska investeringsmedel för gemensamt prioriterade åtgärder inom transport och infrastruktur på regional, nationell och europeisk nivå.

Projektet syftar till att beskriva hur partnerskapets strategiska dokument behöver utvecklas, prioriteras och kommuniceras för att skapa ett transportsystem i linje med partnerskapets vision och målsättningar. Detta kräver ofta investeringsbeslut på nationell och europeisk nivå som ofta fattas i hård konkurrens med investeringsbehov i andra regioner. Projektet ska också beskriva ett vidgat geografiskt perspektiv och identifiera nyckelpartners för framtida samverkan.

Partnerskap: Kvarkenrådet, Infrastruktur i Umeå AB (INAB)

 

 

 

 

Gå till "Nyheter"
Uppdaterat 05.07.2016, klockan 17.41, .